Filmvisning och samtal: Svedjenävor

Välkomna till Världsbiblioteket på Solidaritetshuset för filmvisning och samtal!

Vi visar filmen SVEDJENÄVOR (2025), gjord av Anki Hammerin. 
Filmen handlar om det hungeruppror som startades av kvinnor i Hälsingland 1917, för att sedan sprida sig över stora delar av landet. Kvinnornas kamp – som sedermera spred sig även till männen – tände gnistor till en politisk förändring som i förlängningen banade väg för Sveriges demokratiska genombrott.

Efter filmen bjuder vi in till samtal. 
Filmskaparen Anki Hammerin diskuterar då filmen och tiden för hungerkravaller och demokratikamp i Sverige tillsammans historikern och författaren Håkan Blomqvist. Håkan har skrivit boken POTATISREVOLUTIONEN OCH KVINNOUPPLOPPET PÅ SÖDERMALM 1917 som tar avstamp i matkravallerna på Söder 1917.

Filmen startar 18.00, varmt välkomna!

- - - - - - - - - - - 

Om filmen:
Mot slutet av första världskriget, år 1917 växer en sällsynt styrka fram ur ett neutralt men hungrande Sverige. Runtom vacklar Europa, och i öst har den ryska revolutionen redan brutit ut. I Sverige spirar en annan sorts kamp – tyst men kraftfull – likt svedjenävor, de blyertslika skogsblommorna från Hälsinglands storslagna marker, som bara kan blomma när jorden har bränts av eld.

I dessa tider av nöd och osäkerhet reste sig en modig grupp kvinnor och ledde ett uppror mot myndigheterna. För många var det barnens hunger som blev den sista droppen, och för de flesta handlade kampen om att skydda sina familjer och kräva rättvisare levnadsförhållanden. Upprorens gnistor, som började bland hälsingekvinnorna, spred sig snabbt över hela Sverige på mindre än två veckor.

Trots den avgörande roll dessa kvinnor spelade i de svenska hungerupproren, har deras röster till stor del försvunnit ur den officiella historieskrivningen. Deras berättelser om värdighet, mod och uthållighet har länge legat gömda, men genom filmen Svedjenävor får de nu nytt liv. Kvinnornas kamp – som sedermera spred sig även till männen – tände gnistor till en politisk förändring som i förlängningen banade väg för Sveriges demokratiska genombrott.

Genom intervjuer med ättlingar till upprorskvinnorna, insiktsfulla samtal med författaren Håkan Blomqvist och journalisten Ulf Wickbom, samt i nära samarbete med de outtröttliga historieforskarna Karen Brookfield och Kenneth Hallberg, lyfter de fram dessa undangömda röster ur arkiv, gamla dagböcker och sällsynta filmklipp. Allt för att synliggöra styrkan och viljan hos de svenska kvinnor som en gång stod på stridslinjen – för bröd, rättvisa och framtid – och för att återställa deras plats i den korrekta historieskrivningen.

Filmen är på svenska, men intervjuerna är huvudsakligen på engelska med svensk textning.

Arr: Solidaritetshuset